
Kulturvandring bland fångstgropar
Under dagens tur gräver vi lite djupare i Vålådalens kulturhistoria, med utgångspunkt i några av de gamla fångstgropar som än i dag går att se i området. En fångstgrop är en djup och vid grop i marken som användes för att fånga stora djur som ren och älg, i bland också varg eller björn. Kanske kommer du ihåg att Emil i Lönneberga fångade självaste Kommandoran i en sådan grop?
Fångstgropar är svåra att datera men användes från stenåldern långt in i modern tid, tills de blev förbjudna år 1864. Det är den vanligaste typen av fornlämning i Skandinaviens inland och särskilt i de norra delarna. En fångstgrop brukade vara ungefär 3–4 meter i diameter och 2-3 meter djup. Oftast grävde man flera stycken med 30–50 meters mellanrum, och byggde ett system av stängsel eller fållor för att leda djuren mot groparna. För att dölja gropen lade man ett tak av grenar, mossa och ris ovanpå. När ett större djur trampade på det gav taket vika, och djuret var fast i gropen.
Samling utanför naturum klockan 13.00. Vi räknar med att vara tillbaka cirka klockan 16.30.
Ta med kläder efter väder, rejäla skor och lite fika.
Max antal deltagare: 10 personer, pris 50 kronor per person.
Mer information och anmälan på telefon 010- 225 32 26
Bilden visar en fångstgrop utanför Husås, Lit. Foto Länsstyrelsen Jämtlands län.